Vissa kallar mig pysselmaja, själv säger jag Elle.

Ikväll ska jag på inflyttningsfika till några av mina allra go'aste vänner. Har kokat choklad- och hallonmarmelad som de ska få i inflyttningsgåva. Gudars skymning vad jag börjar bli serious (eller har jag alltid varit det?). Men jag intalar mig själv att det är tur att det fortfarande finns såna som jag som fortfarande gör hemlagat. Vart skulle annars vår värld ta vägen? Vad skulle hända om jag inte passade på att ta reda på mormorsrecepten? Fundera på det du! Under tiden tar jag och pysslar vidare. Har apelsinskivor i ugnen som ska bli fönsterpynt till första advent.

Imorgon väntar ännu en pysseldag i advents anda!

Välkommen åter :o)

Still headache...

Men idag har jag iallafall gjort upp en liten lista på saker som jag ska hinna med. Högst på listan står PYSSEL! :o)

Julen närmar sig och i vanlig ordning ska det skickas hemmagjorda julkort, torkas apelsiner, bakas saffranskorpor, bullar o pepparkakor, tittas på julkalendern, drickas glögg, kokas knäck o kola, rullas tryfflar, pyntas, städas och sist men verkligen inte minst NJUTAS!

Helst av allt skulle jag vilja ta tjänstledigt i både november och december för att förbereda julen. Skulle kunna ta på mig att förbereda den åt de stackare som aldrig hinner också.

Hahaha det låter som jag är värsta bullmamman och skulle platsa i kategorin "husmor". Och kanske är det så MEN jag är inte den som måste ha fått allt detta gjort för att det överhuvudtaget ska bli nån jul, för jul blir det alltid ändå! Men jag älskar julen och tycker att det är mysigt att få komma i stämning utan stress o press... Vem gör inte det?

Sjuk igen...

Jag har jobbat i förskola i snart ett år och jag har aldrig varit så mycket sjuk som det senaste året..

Dagen symptom är huvudvärk och halsont och började redan igårkväll.. Har sovit drygt 13 timmar inatt och borde vara utvilad nu men tröttheten sitter i.. Har pratat med jobbet och blir hemma imorrn med men satsar på att jobba på fredag. Det är tråkigt att vara hemma för länge. jag känner mig som en kanin i bur :(

Tog en huvudvärkstablett till morgongröten och den gjorde verkligen susen! Nu har jag suttit här framför datorn i flera timmar och lirat gitarr. Har letat nya låtar att spela och har snart sökt igenom hela chordie.com ;o) Dagens favoriter att spela är:

Jason Mraz - I'm yours
Badly Drawn Boy - Minor Incident
Rosie Thomas - Say Hello
Loosegoats - Riffle Raffle

Ska ta mig en varm dusch nu för jag fryyyser, sen blir det nog mer gitarr, kanske lite tv-tittande el en film och sen en sväng på msn innan läggdags igen... Jag som skulle ha gått på trevlig middag hemma hos kusinen ikväll som jag hade sett fram emot så mycket. Tusan oxå!

Inbrott på dagis i helgen...

...och vad tar dom? MINA KAKOR i min fiiinaste kakburk. Det var det enda!

Skit också!

Idag hände något skumt!

Kom hem från jobbet för en stund sen och satte mig i gungstolen för att gå igenom dagens post. Till min förvåning och glädje hittade jag ett kuvert som var handskrivet. Jippi tänkte jag, ett handskrivet brev! Men när jag öppnade låg där två foton och en liten lapp där det stod:

"Hej Eleonor! Hoppas att allt är bra med er och att ni har kommit i ordning i nya huset och trivs i Linköping. Jag skickar med två bilder från farfars grav så att du får se hur det ser ut. Ta hand om er!

Hälsningar Lise Lott."

WHAT?

Snacka om att det gick runt i mitt huvud. Vem är detta? Vems grav är det? Min kära farfar lever och dessutom heter han inte Adolf... Jag ringde till mamma för att höra. Vi kollade upp på eniro och upptäckte att det faktiskt fanns en till Elinor (men som stavar Eleonor) i Linköping som heter Mörk i efternamn. Wow! Och jag som trodde att jag var ensam. Jag ringde upp tjejen och berättade som det var så nu har jag stoppat ner fotona i ett kuvert och skrivit rätta adressen. Nu är det bara att sätta på frimärke och lägga på lådan.. :o) Det händer bra konstiga saker ibland! Men det kan ju va bra att känna till att det finns en till ElleMork i stan... :o)

Jag har goda sidor också!

Att inte komma i tid hör till min allra sämsta sida enligt mig. Och är absolut inget jag är stolt över. MEN för att väga upp mitt förra blogginlägg tänkte jag ägna denna skrivelse åt mina bra sidor... Alltså skryta lite... :o)

Elle är tjejen som gillar människor och är intresserad av att se dem, bekräfta dem och lyfta dem. Hon är mycket varm och ödmjuk och vääldigt mysig! Hon bryr sig om andra och är mycket förstående och det gör henne till en god vän. Hon är pysslig och noggrann och gillar att överraska. Hon spelar gitarr och sjunger och är riktigt duktig på det. Elle är dessutom rätt händig och bra på att se saker logiskt.

Det är lätt att tycka om Elle för att hon är glad och positiv, hon har humor och alltid nära till skrattet. Hon är också lugn och "behaglig" och uträttar saker med omsorg. Hon passar på att njuta av små och stora saker i livet. Eftersom Elle är duktig på att ta hand om sig själv har hon också mycket att ge och tar gärna hand om andra. Hon är generös och älskar att bjuda sina närmaste vänner på te och scones i vintermörkret. Hon är nyfiken och intresserad av att lära sig nya saker och är öppen för sin omgivning.

Detta var ett axplock ur mina goda sidor. Givetvis finns det fler men det är dessa som jag själv främst ser och är stolt över! Bra va? :o)

Obotlig?

Jag behöver hjälp!

Hjälp tänker ni...med vad då?

Jo för er som inte redan har erfarit det så är jag en hopplös tidsoptimist! Vilket betyder att:
(1) Jag alltid är ute i sista stund,
(2) har svårt att ha koll på hur lång tid olika moment tar
och
(3) tror mig ha en superförmåga att kunna "ta igen" tid.

Det är samma visa oavsett om det är morgon eller kväll, alltid rusas det och stressas i sista minuten ibland kan jag t.o.m. ta det lugnt trots att jag vet att jag är sen (det spelar väl ingen roll om jag är 5 eller 10 minuter för sen?) Men nu börjar jag tröttna på mig själv. Det är märkligt att jag aldrig lär mig. Min tid är inte mer värd än någon annans! Jag tycker att jag har prövat alla möjliga olika knep som att ställa fram klockan, gå upp lite tidigare, tänka att jag ska komma 5-10 min före, stoppa 5 kr i en burk varje gång jag är sen. Men det har inte riktigt funkat. Alltså det är ju inte så att jag kommer försent jämt, det händer ofta att jag kommer i tid också men oftast är jag i sista minuten. Så har det alltid varit men så ska det inte förbli...

Men Elle, säger ni kanske, du skulle ju aldrig komma försent till något livsviktigt?!

Njaae, det kanske jag inte skulle och det går ganska bra att komma i tid till speciella tillfällen även om jag ofta stressar in i det sista. Det är de vardagliga tiderna som är svårast att passa..

Så snälla hjälp mig innan all jordens befolkning tröttnar på att vänta på mig.

Om att längta, övertala och tvivla...

Med risk för att detta kommer att låta som att jag övertalar mig själv (och det gör jag nog) säger jag: Jag ska inte sluta att blogga! Jag tycker det är kul och kommer att fortsätta att skriva så länge det finns något att skriva om!

Det har varit några glapp i min blogg ett tag, men det beror endast på att min inspiration till ämnen att skriva om har varit lite låg. Det handlar alltså inte om att jag har tröttnat eller är deppig eller något sådant. :o) Tvärt om, så är jag väldigt glad! Jag skulle faktiskt kunna säga att jag mår toppen. Möjligtvis har jag tagit på mig lite för mycket att göra och har tyvärr inte bloggen som högsta prioritet längre. Jag kan längta efter att skriva här med ibland undrar jag om det verkligen finns ett intresse?

Är mitt inne i en hektisk vecka. Konsert fredag och lördag och genrep på torsdag, imorrn avdelningsmöte på jobbet.. Varenda dag är det något inbokat, men det mesta är ju roliga saker som ger mig något tillbaka, så jag ska inte klaga. Ikväll har jag iallafall tagit hand om mig själv lite. Har varit på Ki balans på Friskis och har känner mig härligt rofylld..

Sov och må så gott alla vackra människor! Vi ses! ;o)

En riktig söndagspromenad!

Jag gillar min kusin! Vi träffas emellanåt och lagar mat eller går promenader, det tycker jag om! Hon är härlig och rolig att prata med!

Idag packade vi ryggsäcken med varm choklad och mackor à la barndom d.v.s. limpsmörgåsar med ost. Vi har varit ute och gått en riktig långpromenad bland naturreservat och eklandskap. Vi hittade jättefina gångstråk och jag är verkligen fascinerad över hur nära jag till landet-känslan trots att jag bor i Sveriges 5e största stad. Kan väl i och för sig inte sticka under stol med att jag inte bor i city direkt men jag har närmare till landet än jag trodde...

Efter halva turen började det singla några små flingor från himlen och strax efter yrde snön omkring oss. Men eftersom man börjar bli lite dagisvan hade jag naturligtvis ordentligt med kläder på mig :o)

Tänk att varm choklad och ostmackor smakar så ljuvligt när man är ute i kylan. Det går nästan inte att beskriva. Vad som däremot gåår att beskriva är det där lilla klägget som lägger sig ovanpå chokladen och liksom nästan förstör hela upplevelsen. Det där som man försöker undvika genom att försöka dricka "runt om" men som rätt var det är slinker ner i halsen och bildar en liten slemmig klump... Usch, vidrigt! Jag blir lika besviken varje gång det händer! Är det någon som har en fysiologisk förklaring varför det blir så? Jag ryyyser!

Nu ska jag laga potatis o purjosoppa och fortsätta att njuta av snöfallet fast nu från insidan... Det är också mysigt!