Lördagsmorgonen började med radio P4 och melodikrysset (för att komma i helgstämning). Det var svårt denna gång och klarade inte av alla frågor... men med bättre lycka nästa gång och utan missnöje packade jag min väska med sovsäck, kudde och tandborste och begav mig ner till tåget.
Jag kände mig något nervös eftersom de senaste gångerna jag varit i Göteborg inte känt att jag inte riktigt trivts i staden. Dessutom kände jag mig pirrig i väntan att få se Rosie Thomas och Denison Witmer, två fantastiska artister i en och samma konsert!
Tågresan tog drygt fyra timmar och jag tänkte passa på att försöka jobba lite. Det blev inte så mycket gjort eftersom jag i Alvesta fick en trevlig resekamrat. En tjej, vars bagage bestod av en cello, slog sig ner bredvid mig. Vi började prata och det visade sig att hon var på väg hem från en turné med Attaboy ett jazzinspirerat danskt band där hon gästspelade. Verkligen värt att kolla upp! Resan gick otroligt fort tack vare denna trevliga tjej och rätt var det var sa tågvärden i högtalaren "Jaha kära damer och herrar, tiden går fort när man har roligt och vi rullar nu strax in på Göteborgs station, Göteborg nästa!"
På stationen träffade jag systrarna Engström, vå av mina äldsta och bästa vänner från Linköping. Det var vi som skulle avnjuta helgen tillsammans. Vi kramades, skrattade, skänkte pengar till en hungrig man på villkoret att han lovade att köpa mat för pengarna, skojade ännu mer och njöt av varandras närvaro... Alla tre kände sig upprymda och pirriga inför kvällens konsert...
Konserten var fantastisk och övervann alla våra förväntningar. Förutom klockren stämsång och vackra texter innehöll kvällen även mycket humor, sarkasm och peppande ord om att vara den du är och ta hand om sina vänner!
På söndagen passade vi på att ha en riktig njutardag. Vi började dagen med en sovmorgon till klockan tio, efter det åt vi en spännande frukost bestående av havregynsgröt med nyponsoppa istället för mjölk (testa, det VAR gott!) för att sedan gå på promenad i botaniska trädgården och fika på en solig uteservering... Tyvärr gick dagen alldeles för fort (som det gör när man har roligt) ;o) och vid 18-tiden var det dags att åka hemåt... Trots att jag kände mig ledsen över att åka hem från mina vänner som skulle stanna en extradag, satt jag hela resan hem med ett leende på mina läppar. Behöver jag säga varför? ;o)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Grattis till jobben även om det ger beslutsångest. Man ska köra på magkänslan, man har hela livet på sig att ändra och rätta till sina beslut ju. Njut av att du har möjligheten att välja och ta det som gör dig glad i magen.
Skicka en kommentar