Om att känna, om att sakna och om att gå vidare.

Linköping... mitt nya hem! Det känns såå rätt. När jag kom med tåget stod pappsen där och gav mig en välbehövlig kram. -Välkommen hem, sa han. -Mamma väntar hemma med jordgubbar och vin.

Jag gillar att va hemma. Luften är annorlunda här i Linköping, varm och mild på nåt sätt, inte rå och kall som i Kalmar. Här har jag vänner som engagerar sig, stöttar och peppar mig till varje pris och tycker att jag förtjänar det allra bästa. Här har jag mina fina föräldrar som alltid finns där, i vått och torrt och dag som natt. Här har jag bästa raggarbrorsan som ställer upp i alla lägen (någon mer beskyddande person får man leta efter) Jaa... Linköping har allt det jag söker (och behöver) för tillfället!

Ska verkligen bli härligt att få spendera hela midsommahelgen här. På söndag åker jag till Kalmar igen.. Känns redan lite tungt men förhoppningsvis får jag låna en bil ner och då blir det genast mycket roligare. Sen är det en vecka kvar att jobba och sen SEMESTER och... FLYTT! Tjo vad kul!